Courage To Change – and what about the ”magkänsla”?

Vi har alla stått inför val här i livet. Vissa lätta – skinka eller ost på frukostmackan – andra lite svårare – byta jobb, relationer. Vi tar dessa beslut på olika sätt; vi kan basera våra beslut enbart på fakta, göra en lista med för- och nackdelar, be om råd från personer vi litar på eller helt enkelt bara wing it. Och grunden till det sistnämnda är nämligen den berömda magkänslan. Eller möjligtvis den där rösten längst bak i huvudet som många kallar samvete. Den där rösten som rätt snabbt klargör om du är på väg att göra något galet eller om den likt en hejaklacksledare manar dig framåt.

Men kan vi träna upp vår magkänsla? Och isåfall hur? Hur ska vi få den där rösten att guida dig rätt i de beslut som den väljer att göra instick i? Och är det rätt att ta sina beslut helt baserat på just denna? Let’s find out!

Magkänslan är egentligen en blandning av tidigare erfarenheter. Helt omedvetet utvärderar du risk respektive utdelning. Negativa upplevelser, såsom att kastas av en häst, gör att du direkt och omedvetet associerar ridning med hög risk och låg utdelning. Positiva upplevelser, såsom ett lyckat köp av lägenhet, gör att du ser på framtida byten av boende som något med låg risk med hög utdelning. Det är faktiskt så enkelt. Är du glad kommer du att vara mer riskbenägen, medan du i ett ledset eller upprört mode kommer att värdera riskerna högre.

Men det är här det fina kommer in. Debriefing; att utvärdera situationer efter de hänt för att på bästa sätt kunna värdera det som sedan lagras i vår minnesbank. Om vi här kan prata med oss själva kring den där hästen som valde att kasta av oss – varför hände det? Var det något jag gjorde fel eller hade jag bara oturen att välja en bångstyrig ponny? Och glöm för allt i världen inte bort att utvärdera dina positiva upplevelser. Vad gjorde jag som var bra i denna situation och hur kan jag bibehålla denna känsla så länge som möjligt? Således, att faktiskt aktivitet ta beslutet att kunna kontrollera en situation som jag antingen misslyckades i (och lärde mig något av) eller helt enkelt hur jag egentligen lyckades med en uppgift (för att kunna lyckas med den igen eller varför inte göra den ännu bättre).

Så, om vi nu ponerar att vi ska hoppa upp på hästen igen och faktiskt blotta oss för ett nytt eventuellt misslyckande så är det viktigt att man med öppet sinne tagit in information kring sitt misslyckande. Både från sin egna debriefing, men också från omgivningen. Och nu kommer vi till feedback. För vi vet ju alla att feedback är en gåva, eller hur? Den som tar emot den väl kommer att motta den om och om igen. För om jag här i mitt misslyckande ändå har handlingskraften och viljan att vända det hela så behöver jag ju veta hur jag kan göra något bättre. Kan jag göra det bättre? Har jag förutsättningarna för det? Kan jag bli riktigt bra på något?

Vi pratar ofta om handlingskraft och förändringsbenägenhet på One Agency. Mitt egna höstlöfte kommer vara att ta tag i ett 15 år gammalt misslyckande i form av ett uteblivet körkort. Risken är hög och utdelningen känns just nu väldigt låg. Jag står typ längst ner på feedbacktrappan (”det går inte!”) med minnen från en landsvägskörning inkluderande multipla motorstopp påträngande nära. Men, genom att övervinna ovan tankevurpor så tänker jag faktiskt klara detta. Det kommer nog krävas rätt mycket mental träning och därmed känns semestern som en bra start.

Glad, föränderlig och actionfylld sommar!
#CourageToChange #TakeMassiveAction