Hur du skapar en unik upplevelse för din publik

Tänk dig att du jobbar som musiker i en symfoniorkester och att du just nu sitter i ett stort, fint konserthus. Salongen är fullsatt, inte en enda stol är ledig. Allt ljus pekar på orkestern så att du inte ser någonting när du tittar ut mot publiken. Du vet om att hela salongen är fylld med förväntansfulla personer. De flesta har bokat sina biljetter flera månader i förväg. En del har åkt flera timmar för att vara här just nu för att lyssna på ditt och dina kollegors framförande. En del personer kanske bor i en annan världsdel och detta är kanske enda gången de kommer befinna sig i just det här konserthuset och den enda gången de kommer att lyssna på dig. Deras upplevelse ligger just nu helt och hållet i dina och dina kollegors händer. Frågan är nu, hur skapar du en unik upplevelse och ett underbart minne för publiken?

När man framför musik är det viktigt att leda lyssnaren genom musikens olika uttryck för att skapa en unik upplevelse. Ibland går tempot fort och ibland går tempot långsamt. Ibland är uttrycket aggressivt och ibland sorgset. Ibland läskigt och ibland glädjefyllt. Musikerna varierar tempo, styrka och en mängd andra effekter för att skapa en unik upplevelse för sin publik. Om musikerna inte använder sig av dessa variationer blir musiken snabbt tråkig och vi som lyssnare tappar intresset. Det samma gäller när vi presenterar vårt budskap genom att tala till vår publik. Talar vi i samma tonläge och i samma tempo blir det vi säger aldrig intressant. Det spelar ingen roll om vi berättar något helt unikt och nytt om sättet vi säger det på får publiken att somna.

Led in din publik i något intressant

Operor och musikaler skapar oftast tidigt intresse för sin publik genom så kallade ouvertyrer. En ouvertyr är ett kort orkesterstycke som framförs i början av föreställningen och som sammanfattar de olika melodierna som kommer framföras i sin helhet senare i föreställningen. När vi talar till vår publik kan vi precis som i ouvertyren sammanfatta och rama in vår presentation genom att berätta om förutsättningarna och syftet i en agenda eller inledning. Genom att gå igenom förutsättningarna och syftet i början av presentationen har vi pekat ut riktningen i vilken vi kommer leda vår publik. Publiken får en chans att känna trygghet och kan lättare fokusera på syftet med presentationen.

Berättelser om människor

Ett sätt att leda in sin publik på något intressant vid till exempel en produktpresentation är att berätta om människorna bakom produkten istället för om själva produkten. Vilken kunskapsnivå din publik än besitter kan du alltid fånga dem i berättelser om människor. Här är ett exempel: “När Honda skapade en konceptbil för unga förare var genomsnittsåldern i utvecklingsteamet 27 år.” Genast har vi flyttat fokus från själva bilen till att människorna som utvecklade bilen var i samma ålder som sin målgrupp. Samtidigt har presentatören skapat sig ett bra utgångsläge där vi kan få lyssna till spännande berättelser om hur ett ungt utvecklingsteam hanterade sitt ansvarsfulla uppdrag. Dessa berättelser blir något som publiken mycket väl kommer att minnas, snarare än detaljerad fakta om bilens konstruktion.

Dynamik – gör skillnader i volym och tempo

Ju duktigare musiker du är desto större skillnad kan du göra mellan svagt och starkt, snabbt och långsamt och ändå vara tydlig. Det samma gäller när vi talar inför vår publik. Om vi sänker tempot och viskar till publiken när vi vill lyfta fram något viktigt, tvingas publiken skärpa sina sinnen och verkligen lyssna efter vad vi säger. På samma sätt kan du överraska publiken genom en kraftig ökning av både volym och tempo under andra delar för att skapa mer dynamik i ditt tal. Försök hitta en balans i dynamiken, det vill säga ett bra utgångsläge du kan öka ifrån och minska ifrån. Går du till exempel fullt ut i styrka och tempo i början kan det vara svårt att öka styrkan eller tempot senare.

Pauser är också musik

Pausen är troligtvis det mest kraftfulla verktyg du kan använda dig av för att skapa dynamik i ditt framträdande, vare sig du spelar eller talar. Det är oftast pauserna som gör musiken intressant. Anledningen är ganska enkel. Det är under pausen som ditt budskap sjunker in hos din publik. Om du pratar oavbrutet får publiken inte en chans att ta in budskapet och det fastnar helt enkelt inte lika bra. Presenterar du till exempel intressant fakta kan du absolut använda pausen för att låta faktan sjunka in hos publiken. Använd pausen på samma sätt när du väver in humor in ditt tal eller när du skapar en cliffhanger för din publik. Våga vänta på publikens reaktioner och kommunicera med din publik, så att de är med på tåget. På så sätt följer publiken lättare med i ditt resonemang och du har goda möjligheter att leda publiken vidare.

Håll lyssnaren intresserad

Några som är kända för att skriva lättlyssnad musik är Benny Andersson och Björn Ulvaeus. Lyssnaren lär sig temat tidigt tack vare en enkel ackordföljd och en text man kan känna igen sig i. När tredje eller ibland fjärde refrängen kommer känner sig lyssnaren trygg, man har ju hört samma refräng några gånger tidigare så allt är som det ska. Då, plötsligt läggs ett extra slag till i en takt, och en textrad byts ut mot en ny. Nu skärps våra sinnen igen. Kompositören och textförfattaren har fångat vårt intresse återigen. Försök ändra någon detalj i din framtoning när du talar till din publik. Har du till exempel stått upp hittills är det kanske dags att sätt sig i publiken eller på scenkanten för att komma närmare publiken. Skriver du till exempel upp nyttiga nyckelord på ett blädderblock och du är skicklig på att skriva med båda händerna kan du helt plötsligt byta hand. Eller varför inte plocka fram en banan och ta en fruktstund på scenen för att fylla på energin samtidigt som publiken hinner smälta ditt budskap. Gör någonting oväntat som bryter ditt mönster, som egentligen inte har så stor betydelse för ämnet du talar om, men som pånytt skapar nyfikenhet och intresse hos din publik.

Spela in dig själv

Vad är det för likhet mellan dig som talare och första violinisten i en symfoniorkester? Ni måste båda öva, öva, öva för att skapa en unik upplevelse och ett underbart minne för er publik. Ta alla tillfällen i akt; håll tal på bröllop och fester, håll föredrag på jobbet, men öva också framför spegeln hemma. Och viktigast av allt, spela in dig själv. Att spela in sig själv kan ibland kännas läskigt, men du hör precis det som din publik hör. Alla små stakningar och tveksamheter, alla “eehh” och “hmm”, alla otydliga fraser som du måste artikulera noggrannare och alla missljud som du gör men som du tror att ingen hör. Många orkestrar spelar in alla sina repetitioner för att senare kunna lyssna på hur det lät där publiken kommer sitta. På så vis hittar de ständigt nya områden i sitt framträdande som kan förbättras.

Vad kommer publiken ihåg?

Du sitter nu som musiker i symfoniorkestern och publikens applåder ekar i salongen efter att ni avslutat sista symfonin i konserten. Du känner dig nöjd med ditt och dina kollegors framträdande. Men vad kommer publiken att minnas av er konsert? Publikens främsta minne är alltid det sista numret och det sista ackordet, det sista de hör från konserten. Du kan genomföra en underbar konsert, men gör du en miss i slutet eller väljer musik som inte passar att avsluta med lämnar du din publik med en mindre fantastisk upplevelse. Spelar du fel i början har du tid att visa att det bara var något tillfälligt, publiken har lättare för att glömma missen och du kan ändå briljera i slutet. Du måste ge din publik något att minnas, en unik upplevelse och ett underbart minne att bära med sig, så förbered ett bra avslut på din presentation.

/Roger

Hur vet du om gräset är grönare på andra sidan?

Är du en av dessa upplever du med stor sannolikhet att jobbmöjligheterna radar upp sig. Trots det kanske du känner att de jobbförslag du får inte alltid är de som du hoppats på eller drömmer om? Eller låter det alldeles fantastiskt ända tills du börjar på det nya jobbet då det visar sig att den bild du fått inte riktigt stämmer? På dagens arbetsmarknad finns det fem lediga jobb för varje utvecklare – hur säkerställer du då att du väljer rätt och att gräset verkligen blir grönare på andra sidan?

Det finns idag otaliga tips, artiklar och inlägg skrivna som berör hur jobbsökande ska gå tillväga för att landa det första jobbet, hur de ska locka till sig rekryterarnas intresse, hur de ska sticka ut i mängden, ja listan är lång…du som är utvecklare är nog inte i så stort behov av dessa tips. Vi tror snarare att du önskar tips och råd för hur du navigerar i djungeln av jobbmöjligheter för att landa just ditt drömjobb!

Vi har därför listat våra fem vassaste tips på vad du kan göra för att säkerställa att gräset blir grönare på andra sidan.

Kultur äter strategi till frukost!

Jag har glädjen att jobba i ett bolag som har en stark kultur. En kultur som främjar individen, självledarskap och jävlar anamma. En kultur som får en att växa och bli sitt bästa jag. I detta fantastiska bolag har jag fått träffa ännu mer fantastiska människor som alla har olika personligheter och bakgrunder, fast ändå är lika motiverade att ta sig an nästa utmaning. Lika nyfikna på människomötet och medvetna om att livet är en resa.

Men vad är kultur egentligen? Vad innebär kultur för dig, ditt företag eller din arbetsgivare? Hur viktigt är det att du och dina kollegor eller du och dina anställda är likasinnade? Hur skiljer man åt likasinnade och likadana, och vilket utav dem är det man ska sträva efter? Och vad i hela friden har detta med agil coachning att göra?

Jo, det är nämligen så här att essensen av att jobba agilt ligger i en ständig strävan efter förbättring, och förbättring kräver i sin tur förändring. Så, om du upplever en ”det är bra som det är” bekvämlighet så kan det vara läge att ta en titt på företagskulturen en vända, och spana efter signaler som talar om huruvida du omges av människor som vill utmanas och utvecklas hela tiden eller inte. Du vet sådana där drivna typer som inte riktigt slår sig till ro efter en succé, utan njuter lite och sedan får syn på nästa steg på vägen framåt.

Titta omkring dig. Ser du dem? I så fall så är det lugnt 🙂 Annars har du nog lite jobb framför dig med att få folk att förstå hur och varför de ska omfamna förändring. En vanlig anledning till att folk slår sig till ro, gör sig bekväma och obenägna till förändring är faktiskt rädslan för att göra fel. Den rädslan kan komma inifrån och kan ha att göra med mycket som vi går omkring och bär på i form av otrygghet. Men i många andra fall kan den otryggheten, tyvärr, vara en del av kulturen i företaget. Vad händer om du gör något som inte går så bra som du tänkt dig? Vilka är konsekvenserna? Blir det en lesson learned av det hela eller straffas du för det? Är det så att det blir ditt fel och inte en konsekvens av en risk som teamet tog gemensamt? Blir du utskälld av chefen och får sitta och skämmas inför kollegorna, eller känner du dig bekväm att bjuda på dig själv på en Wall Of Shame inför hela teamet/avdelningen?

Se till att skapa en förlåtande och medmänsklig, men samtidigt utmanande kultur innan du som ledare kan säga att du har bestämt att du vill satsa på det agila. Kulturen sitter i människorna och inte i väggarna. Se till att anstränga dig det där lilla extra redan vid rekryteringen och lägg lika stor vikt på personlighet som på erfarenhet. Allt går att lära sig om man har rätt mindset och viljan att satsa på sin personliga utveckling. Se till så att du redan vid rekryteringen letar efter det där mindset’et men också undviker att ta in för många människor som är likadana. Du behöver mångfald för att kunna komma längre. Du behöver rätt inställning för att genom mångfalden få allas röster hörda och få alla att känna att de bidrar lika mycket.

Då har du väldigt goda förutsättningar att komma långt med det agila arbetssättet också. En agil coach som kommer in för att hjälpa dig åstadkomma ett agilt arbetssätt kommer att ha mycket lättare med att utmana folk till förändring i en sådan kultur. Och kom ihåg, agilt går inte hand i hand med kontroll. Vill du ha en ständig förbättring så måste du tillåta misstag, möjligheten att lära från dem, att våga testa nytt igen och igen och igen innan man hittar rätt väg framåt.

Stort lycka till i kulturbyggandet!

Sommarkrönika: Richard Eklind

Det är dags för semester och det här året har jag valt att göra som de senaste åtta åren och åka till Kalymnos för att klättra. Jag vet inte riktigt vad det är som gör att jag kommer hit år efter år. Att jag älskar att klättra förstås, men det finns många platser att klättra på och ändå så väljer jag att åka tillbaka till samma ställe. Kanske är det för att One Agency är alltid strävar efter att ta nästa steg, alltid vill ha en utmaning till och alltid vill förändras som jag väljer att komma hit? Ett avbrott från den elva månader långa dynamiska miljön för att hinna reflektera och återhämta mig. På Kalymnos är det mesta sig likt, samma beständiga klippor, klätterleder, oändliga hav och fantastiska utsikt.

One Agency däremot fortsätter att förändras och växa. Det är många som tycker om att berätta för oss att det svårt med tillväxt, att vi ska vara försiktiga och ta det lugnt. Men när man jobbar på ett bolag med Courage to Change, Live Service och Take Massive Action som core values, så är det där med att ta det lugnt inte alltid helt prioriterat och när värderingarna är ett av de viktigaste kriterierna i rekryteringsprocessen så genomsyrar viljan att fortsätta växa och utvecklas i alla anställda. När det dessutom är så att våra kunder vill ha allt mer hjälp av oss konsulter blir tillväxten naturlig och ganska självklar.

Men hur mycket vi än växer så är det en del saker som är beständiga och det är att One alltid kommer vara ett företag som sätter människan i fokus. Det är människor som gör skillnad, inte företag eller system. Under året har både många konsulter och vi som bolag vågat göra skillnad och därmed utmanat både oss själva och vår omgivning. Initiativet ”Run for Cancer” togs av Marcus där vi som bolag, medarbetare och bekanta skänkte pengar till cancerforskningen för varje sprungen kilometer. Sofia är för första gången i sitt liv anmäld till Kortklassikern och redan på söndag går första loppet av stapeln i form av simning. Sara höll yogaklass för 60 personer i Las Palmas, Erik har börjat läsa kurser i hindi, Vendela har tävlat i crossfit, Simon har cyklat Vätternrundan och Nina fortsätter hålla nätverksträffar för kvinnliga IT-chefer. Vi som bolag har varit med och arrangerat bl.a. BLOXPO, Europas största Blockchain-konferens och Pink Sunday i samarbete med Pink Programming. Vi har utbildat i agila metoder, systemutveckling, projektledning, DISC-profiler, testautomatisering, bygga varumärke i IT-branschen m.m. och dessutom har vi utfört över 250 uppdrag åt våra kunder. Petter räknade ut att vi genom de uppdrag vi har utfört under året har gjort livet lite lättare för mer än 1 miljard människor. Det är givetvis inte möjligt att lista allt som har gjorts, men det var ett urval av exempel.

Vi har också fått föreläsningar i världsklass, till exempel av Erik Fernholm som lärde oss att det blir som man tänker och att en av grundförutsättningarna för att bli lycklig är att man förstår värdet av det man gör och vågar göra det man tror på.

När jag tittar tillbaka på året som har gått så blir jag återigen påmind om att detsamma gäller företag – man måste våga, utmana, lyckas, misslyckas, genomföra, avbryta och testa för att ta sig vidare och man behöver förstå värdet av det man gör. Därför fortsätter vi jobba med personlig utveckling tillsammans med kompetensutveckling inom våra expertområden, vi fortsätter att utmana oss själva, våra uppdragsgivare och One Agency som bolag. För om vi fortsätter våga göra skillnad så kommer vi att bli en bättre arbetsgivare, hjälpa våra uppdragsgivare ännu mer och därigenom göra livet ännu lättare för den miljard människor som använder någon av våra uppdragsgivares tjänster. Kanske skulle man då våga säga att vi har gjort världen lite bättre genom vårt arbete?

Ha en fantastisk sommar och våga göra något som ni inte brukar göra oavsett om det lyckas eller inte. Och kom ihåg att vila också – det ska jag göra, för den viktigaste utmaningen nu blir att välja ett matställe som hela familjen gillar 🙂

// Richard