Courage To Change – and what about the ”magkänsla”?

Vi har alla stått inför val här i livet. Vissa lätta – skinka eller ost på frukostmackan – andra lite svårare – byta jobb, relationer. Vi tar dessa beslut på olika sätt; vi kan basera våra beslut enbart på fakta, göra en lista med för- och nackdelar, be om råd från personer vi litar på eller helt enkelt bara wing it. Och grunden till det sistnämnda är nämligen den berömda magkänslan. Eller möjligtvis den där rösten längst bak i huvudet som många kallar samvete. Den där rösten som rätt snabbt klargör om du är på väg att göra något galet eller om den likt en hejaklacksledare manar dig framåt.

Men kan vi träna upp vår magkänsla? Och isåfall hur? Hur ska vi få den där rösten att guida dig rätt i de beslut som den väljer att göra instick i? Och är det rätt att ta sina beslut helt baserat på just denna? Let’s find out!

Magkänslan är egentligen en blandning av tidigare erfarenheter. Helt omedvetet utvärderar du risk respektive utdelning. Negativa upplevelser, såsom att kastas av en häst, gör att du direkt och omedvetet associerar ridning med hög risk och låg utdelning. Positiva upplevelser, såsom ett lyckat köp av lägenhet, gör att du ser på framtida byten av boende som något med låg risk med hög utdelning. Det är faktiskt så enkelt. Är du glad kommer du att vara mer riskbenägen, medan du i ett ledset eller upprört mode kommer att värdera riskerna högre.

Men det är här det fina kommer in. Debriefing; att utvärdera situationer efter de hänt för att på bästa sätt kunna värdera det som sedan lagras i vår minnesbank. Om vi här kan prata med oss själva kring den där hästen som valde att kasta av oss – varför hände det? Var det något jag gjorde fel eller hade jag bara oturen att välja en bångstyrig ponny? Och glöm för allt i världen inte bort att utvärdera dina positiva upplevelser. Vad gjorde jag som var bra i denna situation och hur kan jag bibehålla denna känsla så länge som möjligt? Således, att faktiskt aktivitet ta beslutet att kunna kontrollera en situation som jag antingen misslyckades i (och lärde mig något av) eller helt enkelt hur jag egentligen lyckades med en uppgift (för att kunna lyckas med den igen eller varför inte göra den ännu bättre).

Så, om vi nu ponerar att vi ska hoppa upp på hästen igen och faktiskt blotta oss för ett nytt eventuellt misslyckande så är det viktigt att man med öppet sinne tagit in information kring sitt misslyckande. Både från sin egna debriefing, men också från omgivningen. Och nu kommer vi till feedback. För vi vet ju alla att feedback är en gåva, eller hur? Den som tar emot den väl kommer att motta den om och om igen. För om jag här i mitt misslyckande ändå har handlingskraften och viljan att vända det hela så behöver jag ju veta hur jag kan göra något bättre. Kan jag göra det bättre? Har jag förutsättningarna för det? Kan jag bli riktigt bra på något?

Vi pratar ofta om handlingskraft och förändringsbenägenhet på One Agency. Mitt egna höstlöfte kommer vara att ta tag i ett 15 år gammalt misslyckande i form av ett uteblivet körkort. Risken är hög och utdelningen känns just nu väldigt låg. Jag står typ längst ner på feedbacktrappan (”det går inte!”) med minnen från en landsvägskörning inkluderande multipla motorstopp påträngande nära. Men, genom att övervinna ovan tankevurpor så tänker jag faktiskt klara detta. Det kommer nog krävas rätt mycket mental träning och därmed känns semestern som en bra start.

Glad, föränderlig och actionfylld sommar!
#CourageToChange #TakeMassiveAction

Digital Animo – Äkta historier om människan bakom tekniken

För några veckor sedan lanserades Digital Animo, en podcast skapad på uppdrag av One Agency. Ordet Animo är latin och betyder mod, passion och hjärta. Podcasten är berättelser om just det; äkta historier om människan bakom Sveriges tech-scen. Cinode bjöd in vår Elise Lilliehöök till en pratstund kring denna; ”Vi på One Agency är övertygade om att det är vi människor som skapar magi och att det kan finnas en idé med att påminna varandra om det ibland. […] Att exempelvis dra på med en påkostad reklamfilm kändes inte särskilt nytänkande eller värdeskapande för oss och någonstans där dök idén upp med en podd istället.”

Skapandet av Digital Animo har gjorts i samarbete med Soundtelling, som drivs bland annat av Martin Johnsson som gör superpodden Spår.

Artikeln på Cinode kan läsas i sin helhet här –> http://bit.ly/2stnIqH.
Podcasten hittar ni på iTunes eller Podbean.

DIGITAL ANIMO – Berättelser om människorna bakom fasaden i den svenska IT-branschen

Hur påverkar den digitala utvecklingen oss människor, på riktigt? Hur kan den förbättra vår vardag samtidigt som man undviker att den äter upp all vår tid? Kan AI funka som i kultfilmen Her; en ledsagare genom ens egna känsloliv? Och kan VR verkligen vara bra för något annat än spel? Digital Animo är en ny storydriven podcast producerad av Soundtelling på uppdrag av IT-konsultbolaget One Agency. Det första avsnittet släpps söndagen den 11 juni och säsongen innehåller totalt fem avsnitt som kommer ut veckovis. I poddens första säsong får ni höra bland annat Zakaria Hersi som fick det på pappret omöjliga uppdraget att etablera en webbmarknadsplats i Nigeria, Faviana Vangelius, VD på SVRVIVE Studios och Johan Lundström chef vid sensoriska laboratoriet på KI berättar om hur VR kan göra det möjligt att förstå människan på ett helt nytt sätt. Hoa Ly berättar om hur en resa i Tokyos tunnelbana fick honom att se in i framtiden, en framtid där vi levde av och med våra telefoner och ambulansföraren Axel Moberg berättar om drömmen att hjälpa barn till ett tryggare hem.

One Agency är ett värdebaserat IT-konsultbolag som tror på att våga göra saker annorlunda. Genom podden Digital Animo vill de inspirera omvärlden till att reflektera över vad som händer med oss människor i en värld som fokuserar mer och mer på Tech, och samtidigt hur vi som människor kan använda denna framfart till att göra något bra och spännande. Elise Lilliehöök, programledare:

— På One Agency är vi övertygade om att även inom tech-branschen så börjar och slutar det med människan. Det är extra viktigt när vi arbetar inom IT att komma ihåg att det faktiskt är människor vi jobbar tillsammans med. Att använda ljud och berättande som ett verktyg att skapa fina berättelser om just människan bakom alla trendiga techiga buzzwords kändes äkta, spännande och jätteroligt!

— Genom stories som kommer nära inpå individen kan vi få våra lyssnare att inte bara se den teknologiska utvecklingen på ett annorlunda sätt, utan även sig själva. För bakom appar, kognitiva agenter och användargränssnitt – precis som med allt som skapas av människor – så finns det drivkrafter som är allmänmänskliga, oavsett var man kommer ifrån eller vem man är. Alla kan vi uppleva känslan av rädsla, nervositet eller ångest innan vi vet om vi klarar av det vi förutsatt oss att göra. Men sedan också känslan kraft och mod, när vi vågade göra det vi inte trodde att vi skulle våga. Det är det Digital Animo handlar om.

Det första avsnittet handlar om Zakaria Hersi’s vision om att ge människor ute i förorten chansen att förverkliga sina drömmar, en osannolik resa som tagit honom till Nigeria och tillbaka. En resa som handlar om allt från att lära sig värdera vad som är viktigt i livet till att prova sina McGyver skills, men också passionen och modet som krävs för att skapa något fantastiskt ur nästan ingenting.

Digital Animo producerades av contentbyrån Soundtelling, som bland annat drivs av den flerfaldigt prisbelönta radioproducenten Martin Johnson, den ena halvan bakom succépodden Spår. Soundtelling producerar storydrivna podcasts, bland annat för ASICS och KTH OpenLab.

För pressbilder, se One Agency’s Mynewsdeskkonto: http://www.mynewsdesk.com/se/one-agency
För frågor One Agency, kontakta Elise Lilliehöök: 0704207531
För frågor Soundtelling, kontakta Martin Johnsson: 0739261927

The hype of Blockchain; Part #2

Back to the roots

To at least moderately understand the concept of Blockchains you need to understand how and why the technology was invented in the first place.

The concept of a Blockchain was introduced when the cryptocurrency Bitcoin was founded by an anonymous person or group of persons under the pseudonym Satoshi Nakamoto in 2009. In the ashes of the financial crisis of 2008 Satoshi sent an email to a mailing list in December of 2008, claiming to have solved the problem of finally have developed a decentralized currency which would not require trust of a third party in order to send and receive transactions. Soon thereafter (January of 2009) Satoshi released a paper explaining how the currency would function and along with functioning source code. Satoshi called the invention Bitcoin. In the first block added to the Bitcoin Blockchain, Satoshi included a message citing the headline of the UK based newspaper The Times. The message was as follows:

”The Times 03/Jan/2009 Chancellor on brink of second bailout for banks”

It is very clear that the inventor of bitcoin was very skeptical to the current financial systems in the world, and wanted to invent an alternative that was completely open and inclusive which would allow any participant on the network to make transactions without asking for permission, and allow every transaction to be recorded for all future without the possibility to tamper the record.

Most people within the space agrees though, that despite how genius the solution was, when it comes to user design choices of the initial solution was very flawed. This has led to much misunderstanding of what the bitcoin actually is. One clear example is that the name bitcoin is very misleading as the general understanding of the word coin is that it is a physical object representing value, and that bitcoin is just an attempt to mimic this feature. However, the true function of bitcoin is that it’s a decentralized network where computers can independently agree on certain states in the network (that events have occurred, hence that value has been transferred) without the need to trust any other party on the network.

With the invention of Bitcoin Satoshi solved a known problem within computer science that was previously unsolved called the ”The Byzantine Generals problem”, which by most experts was believed to be unsolvable. The problem within computer science can be translated to define: How a network of decentralized computers can agree on states within the network without trusting the other computers in the network. The Byzantine Generals problem is a generalization of a similar problem called the ”Two Generals’ Problem”. More importantly the Two Generals’ Problem has actual mathematical proof that proves that the problem is unsolvable. As the Two Generals’ Problem is unsolvable, any generalization of the problem (like the Byzantine Generals’ problem) is also unsolvable.

So how can bitcoin solve The Byzantine Generals’ problem despite the fact that there is mathematical proof that any generalization of the Two Generals’ Problem is unsolvable? The is because Satoshi’s solution is depending on a concept that mathematics can’t take into calculation: Incentive.

For all major functioning public Blockchains, the security of the Blockchain is withheld by rewarding the decentralized parties of the Blockchain network with a native value token for risking their own resources to reassure that the transactions in the Blockchain is valid. There are different concepts and algorithms to achieve this goal, but all of them have the one thing in common that the parties are incentivized with a native value token (which in the Bitcoin Blockchain is bitcoins).

It is simply not possible to create a secure public Blockchain that is not depending on securing the information on a Blockchain with a native value token, as this is a key element to solve the Byzantine Generals Problem. Hence for organization to believe that they can create their own Blockchain, and then cherry pick that the security of the Blockchain can be withheld without the need secure it the with a Blockchain with a value token is simply false.

Another common approach is that businesses believe that they can create a secure Blockchain by not allowing anyone to add information to the Blockchain, but by selecting the ”trusted” parties that can add information to the Blockchains record. This approach leads to tremendous security risks, as we have seen time after time that no party is resistant to attacks. Every centralized party is vulnerable to malicious attackers both from outside the organization but also from within the organization. If successful attack happens in a Blockchain with this approach, all security in the Blockchain is gone, as the attacker now controls which information can be added to the ledger.

Lastly another approach many companies try is to secure that the information in the Blockchain is correct by having ”trusted parties” that validates that all information in the Blockchain is correct. This approach fails for the same reason as the last approach.

So how should businesses use Blockchains?

I hope that when you have come to this point you have had a realization that the concept of Blockchains are incredibly powerful, and truly has the power to bring many new concepts into existence. However, I also hope that by this point you have realized why building your own custom Blockchain without crucial features of other big public Blockchains, to make your custom Blockchain fit your business models, simply will not work. So do not invest in such propositions.

Note though, that if you’re working within an organization which core function in its essence is to be an authorizing middle man, the time to act is now. If your organization does not, you are likely to sooner or later be the next Kodak.

Many of the current suggested use cases for Blockchains for businesses is to store information on a Blockchain that is a permanent record. This is a very valid use case if the Blockchain has all the features I’ve discussed. If this is the use case your organization is looking in to explore right now I strongly suggest that you store the information in one of the large public Blockchains, such as the Bitcoin’s Blockchain as this currently is the most secure way to store the information. If the information for the use case is not valuable enough to pay the high fees of storing the information in Bitcoins Blockchain I would strongly suggest that you build a solution that at least regularly pegs a hash of the information into the bitcoins Blockchain (One example of a project that is experimenting with such a solution is Factom). This approach makes it possible to use the security of the large public Blockchain you have chosen, while still not requiring that you add the information directly into the Blockchain and therefore minimize the amount of fees to store the information. This secures that you can prove the exact content of the information at the time its hash being pegged into the public Blockchain. However, this approach still leaves security vulnerabilities such that an attacker could take over which new information is pegged into the Blockchain, and it also requires that copies of the information are distributed as the hash of the information’s content can only prove that the content is corresponding to the hash, but be used not recreate the information.

Whether this is the business use case your organization is considering at the moment or not, my suggestion is the following. If you are presented with a solution that is said to be a Blockchain but has any of the following features:

• The Blockchain is not public
• The record is not permanent and can be tampered
• Not everyone is allowed to add information to the Blockchain
• The Blockchain is not secured by an incentive model for decentralized parties to keep the validity of the information in the record

Then the advice is simple: Do not invest. There’s a saying within the Blockchain space that if you are presented a proposal claiming to be a Blockchain but without these features, you’re not presented with a Blockchain, you’re presented with a fancy database but with a hefty price. So, do not fall for the hype.